KUNGLIG DAG

'

I dimmig morgondräkt sveper jag mig in
Och med vitt ljus tvättar jag min panna
Du är min dag, med en död gryning spridd
Så fort fördes vi samman
In i den askiga dagens tafatta mitt.
Har gästerna fått fördröjning?
Nej, här träder över gråblek vidd
Vår långa elfenbensskymning

Det verkar som att inget har förändrats
Alarmklockan tjuter förgäves än
Och den grå himlen filtrerar ljus
Droppe efter droppe
Teet letar efter värmen
Från min hand medan läpparna
Kommer att väva några banala rader
Innan syndafloden
Bordet kommer att knarra, lampan kommer att lysa upp och slockna
Någon kommer att ringa
Än med vaga hot
Än med hopplös vädjan
Solen kommer sakta att slockna
Dagen kommer att falla i skuggor
Och jag med den
Lugn
Som om jag betalat av
Ett lån

FLYKT

Dom basilianska tornen i Vilnius
Sträcker sina klocktorn mot oss.
Och Lahojskkullarna skiner
Med tallskogarnas gråblåa päls

En synagoga kan skymtas i Babrujsk,
Och huvudstadens tomma gator
Räcker sina händer efter oss,
För att injicera oss i sina vener igen

Under jungfruns och kräftans konstellationer
Breder sig Rakaŭs berggrund ut.

Och Minskhavet skimrar,
Och Naratj gömmer sig under isen.

Håll om mig, solen –

Ser du inte hur lätt, hur mjukt,
Hur knappt märkbart
Vårt flygplan faller?

I dom halvt bortglömda kvarterens spröda grönområden
I spretande parkers militära ära
Längst med dånande vägar och övergivna boulevarder
Nära sorgsna hus med kantstött puts
Ovanför rosa och gråa gatplattor
Ovanför bänkar, med vitt befläckade
Ovanför dom ensamma och dom förälskade

Ovanför min stad under en totalitär himmel
Blommar varje skymning
Våra tysta träffars
Gula gatubelysning