Sierra Leone: Att läsa sig själv och andra
Tryckfrihet och yttrandefrihet handlar också om att få tillgång till litteraturen. ”Alfabetisering” går inte bara ut på att läras sig läsa – utan också om att kunna klättra ännu högre upp i språkets och litteraturens träd. PEN i Sierra Leone har tagit den utmaningen på allvar. Återigen visar resultaten vad vi alltid behöver påminnas om – tillgång till litteratur är en port ut mot världen och en dörr in mot det egna jaget.
För många här i världen betyder ordet frihet inte mer än just det – friheten eller rättigheten att kunna säga vad man vill till den man vill, på det sätt man önskar, utan att hindras, trakasseras eller förföljas; en frihet som gäller också de obetydligaste ämnen och som begränsas bara av de förbehåll som allmänt görs för rasism och hatpropaganda, ärekränkning, samt religiösa omständigheter. I denna digitala tidsålder då det tryckta/skrivna ordet som uttrycksmedel är så viktigt, tas lokala, nationella, regionala och globala meningsutbyten för givna av många. Men för människor som alls inte kan läsa och skriva eller som inte kan det i tillräckligt hög grad, är möjligheterna att ansluta sig till denna värld begränsade, och yttrandefriheten blir ofrånkomligen kopplad till rätten att få utbildning, dessutom en god utbildning, något som fortfarande orsakar stora problem i många utvecklingsländer, så också hos oss i Sierra Leone. Problemet blir desto allvarligare om man begrundar det faktum att läsning för nöje och upplysning utvecklar barnens förmåga att kommunicera med andra och att tänka kritiskt, och att dessa förmågor på så vis stärker deras kapacitet att analysera förhållanden och omständigheter i sin omgivning och att uttrycka sina åsikter mer effektivt. Behovet av att komma till rätta med detta och höja utbildningsnivån bland barn är en av de bakomliggande orsakerna till PEN Sierra Leones projekt med studiecirklar i skolor, vilket inleddes 2005.
I allmänhet arbetar PEN Sierra Leone för att uppnå moderorganisationens målsättningar. Men som redan nämnts är yttrandefrihet i Sierra Leone på många sätt förknippat med frågan om rätten till en högvärdig utbildning. Utan en god allmän utbildning kommer yttrandefrihet aldrig att uppnås.
PEN Sierra Leone grundades alltså 2003, kort inpå ett elva år långt inbördeskrig som haft en så förödande inverkan på skolsystemet att detta i många delar av landet helt hade lagts i ruiner, med givna följder för en hel generation skolbarn. Till krigets otaliga förluster räknas med andra ord också vanan att läsa för nöje och upplysning. De barn som upplevt krig är inte längre intresserad av att läsa. De vill hellre lyssna på musik, titta på afrikanska filmer eller europeiska och engelska fotbollsmatcher. Deras bristande intresse för läsning har negativt påverkat deras sociala förmågor och prestationer i stort. Det var med detta i åtanke som PEN Sierra Leone påbörjade sitt studiecirkelprojekt i landets skolor.
Det övergripande målet med programmet har varit att öka intresset för läsning bland unga i hela landet. Vi har besökt skolor och diskuterat med myndigheter om hur man kan gå tillväga för att sätta igång studiecirklar för barn som vill läsa och skriva; vi har också rest runt för att göra oss en uppfattning om vilket intresse det kan finnas för projektet innan vi bestämmer vilka skolor som ska ingå i satsningen. Sedan har vi i varje skola försökt att hitta lämpliga lärare som kan ansvara för att rekrytera medlemmar till studiecirklarna. Därefter har vi träffat alla cirkeldeltagare och hållit ett möte där vi lärt känna varandra och diskuterat betydelsen av att läsa och skriva; vi har då också pratat om hur man kan bedriva en studiecirkel, om hur man väljer en ledning och annat som vi tror att de kan ha nytta av. Slutligen ger vi dem en anslagstavla där de kan sätta upp sina noveller och dikter, och med det får de också en del skrivmaterial och böcker. Till slut lämnar vi dem till den ansvarige lärarens och skolans omsorger. Vi granskar regelbundet vad studiecirklarna ägnat sig åt, och när vi har litterära eller andra kulturella evenemang bjuder vi in dem för att delta. Idag har vi femtio studiecirklar i skolor runtom i hela landet.
En annan del av projektet har varit att göra barnböcker för användning i skolan, skrivna och ritade här i landet. I detta syfte har vi haft en serie med arbetsmöten under en tvåårsperiod (2010–2013) för att författare och illustratörer ska få sätta sig in i barnlitteraturen. Varje år har vi hållit två möten med internationellt inbjudna gäster, medan inhemska lärare har använts i det löpande utvecklingsarbetet. Fortsatta arbetsträffar har riktat in sig på att kritiskt granska och välja ut åtta manus, som sedan har skickats till redaktörer på barnboksförlag i Canada, USA och Sierra Leone där de genomgått slutgiltig bearbetning. Slutligen har dessa verk spridits i skolorna, till våra studiecirklar och till andra utbildningsinstitutioner.
Ett annat inslag i projektet har varit att anskaffa böcker från internationella bokdonatorer och att distribuera dessa till utvalda skolor i landet. Vi har lyckats komma över 120 000 barnböcker från den Internationella Bokbanken och andra givare och skickat ut dessa till skolorna. "Minibibliotek" har blivit byggda i dessa skolor och lärare har fått utbildning i att lära barn att läsa så att böckerna också ska komma till användning.
År 2010 lät Samväldesstiftelsen (Commonwealth Foundation) och Internationella PEN-klubben göra en utvärdering av projektet för att bedöma vilken betydelse kulturella faktorer kan ha för den generella utvecklingen i ett land. Utvärderingen syftade närmare bestämt till att bedöma vilket genomslag programmet haft och att utifrån förändringsteori uppskatta de förändringar projektet givit upphov till. Utvärderingen gjordes av en oberoende forskare som, genom att intervjua ett urval tidigare och nuvarande deltagare i studiecirklarna samt deras cirkelledare och myndighetsrepresentanter, bland annat kunde visa att programmet haft en positiv inverkan på eleverna genom att förbättra deras förmåga att läsa, skriva, lyssna och tala, samt inte minst genom att höja deras självförtroende. Nedanstående är ett utdrag från rapporten som beskriver projektets betydelse och utmaningar:
”I alla de skolor vi besökte kunde man berätta att de som deltagit PEN-cirklarna hörde till dem som gjort bäst ifrån sig på de internationella proven.
Deltagarna hörde också till de främsta i nationella prov som Grundskoleprovet (BECE) och Västafrikanska skolprovet (WASCE).
Läsning har blivit mer lockande för deltagarna, som har kunnat se att läsning och förbättrade skolresultat hänger samman.
Deltagarna har uppgivit att deras förmåga att förklara sig och att skriva har förbättrats. Samtliga kunde rapportera att de gått från att vara blyga till att ha gott självförtroende när det gällde att tala inför människor. Förmågan att göra presentationer har utvecklats genom att cirkeldeltagare i grupparbeten har fått förbereda anföranden och besvara frågor från de andra, något som också övat dem i att lyssna och koncentrera sig.
Organisationsförmågan har förbättrats då cirkeldeltagare har fått välja ledningsgrupper som fått ansvara inför den övriga gruppen. Medlemmarna har också aktivt deltagit i cirkelmötena. De har även fått övning i att lösa konflikter mellan enskilda deltagare.”
PEN Sierra Leone kommer att fortsätta att möta dessa utmaningar och att utvidga programmet för att ge barn en bättre utbildning och öka deras förmåga att göra bruk yttrandefriheten.
