Sensommaren 2018. I ett hett New York rasar protester mot president Donald Trump, efter avslöjanden om att barn till mexikanska immigranter skiljts från sina föräldrar när familjer stoppats från att ta sig över gränsen till USA. Det är också en sommar som präglas av protester mot den högerextremistiska aktiviteten i landet, något som ökat under Trumps tid som president.

Den 31 juli arrangerar Adrianno Espaillat, kongressledamot för Demokraterna i New York, en demonstration. Det är en reaktion mot en händelse ett par dagar tidigare, då vit makt-gruppen Identity Evropa höll en manifestation i Fort Trayon Park på norra Manhattan, i Espaillats kongressdistrikt där många invånare är immigranter med rötter i Dominikanska Republiken. Drygt 300 demonstranter sluter upp tillsammans med Espaillat under paroller mot rasism och främlingsfientlighet. Budskapen är fredliga, liksom demonstrationen i sig, och flera folkvalda politiker deltar.

Trots det förhållandevis okontroversiella temat för demonstrationen hamnade den i det kalkylblad med ”anti-Trump-protester” som sammanställdes av immigrationsmyndigheten ICE sommaren 2018. Där fanns en rad demonstrationer för immigranters rättigheter, mot Trumps deportationspolitik och även en mot den amerikanska vapenlobbyn NRA. Information om deltagare, arrangörer och annat hade myndigheten hämtat från eventsidor på Facebook. Det tillvägagångssättet har blivit allt vanligare i USA. I juni 2018 använde USA:s departement för inrikes säkerhet, Homeland Security, det privata säkerhetsföretaget LookingGlass Cyber Solutions för att hämta information från Facebook om över 600 demonstrationer mot immigrationspolitiken runt om i landet.

Allie Funk, analytiker på Freedom House, en Washington-baserad organisation som kartlägger demokratins hälsa världen över, ser dessa händelser som exempel på en oroande utveckling.

– Det senaste året har vi noterat att polis och immigrationsmyndigheter allt mer övervakar sociala medie-plattformar och dessutom söker igenom elektronisk utrustning utan tillstånd, säger Allie Funk.
– Det har drabbat aktivister som är skyddade av USA:s konstitution, som fredliga protester och journalistik.

– Ett exempel är en amerikansk journalist som hölls i flera timmar av den amerikanska gränsbevakningen som sökte igenom hans telefon och dator.

Reportrar utan gränser har rapporterat om tjugo liknande fall.
– Det har inte funnits mycket transparens kring de här händelserna, och vi är oroliga att de kommer att bli vanligare, säger Allie Funk.

Freedom House släpper varje år en rapport om läget runt om i världen när det gäller internetfrihet – ett begrepp som omfattar informationsfrihet, yttrandefrihet och integritet på nätet. I USA har internetfriheten minskat tre år i rad, enligt Freedom Houses mätningar.
– De här problemen började inte med valet 2016 eller med att Trump svor presidenteden 2017. Department of Homeland Security började övervaka sociala medier redan under Obama-administrationen. Däremot har det skett en upptrappning som går i linje med den nuvarande regeringens immigrationspolitik, säger Allie Funk.

Fortsatta problem med desinformation på nätet är en annan faktor som gör att USA:s internetfrihet minskar i Freedom Houses rankning. Inför valet 2016 var problemet enormt utbrett och uppmärksammat. Ryssland storsatsade på att sprida felaktig information, skapa förvirring och sprida konflikter bland amerikanska väljare.
– Det finns tecken på att desinformationen trappas upp inför valet 2020. Men de senaste åren har vi noterat att desinformation och manipulerat innehåll i högre grad sprids av inhemska aktörer i stället för utländska, säger Allie Funk.

Som exempel nämner hon spridning av falska uppgifter i samband med senatsförhören av den tillträdande HD-domaren Brett Kavanaugh, som anklagades för sexövergrepp. Det pågick en kampanj för att misskreditera Christine Blasey Ford, som vittnade om att Kavanaugh förgripit sig på henne i gymnasiet. Bland annat spreds falska rykten om att Demokraterna betalade för Fords advokater. Websidan Right Wing News skapade ett stort antal Facebook-konton under olika namn som spred uppgifterna på bred front.
– Olika studier har visat att alternativa eller kraftigt politiserade nyhetssidor är starkt pådrivande när det gäller spridningen av den inhemska desinformationen, säger Allie Funk.
– Det är extremt oroande att de vilseledande budskapen i allt högre grad sprids vidare av president Trump genom hans officiella konton på sociala medier.

USA är långtifrån ensamt om minskad internetfrihet. Av de 65 länder som Freedom House granskat är bara 15, däribland USA, klassade som ”fria”. Freedom Houses rapport berättar om en utveckling där auktoritära regimer på många håll i världen utnyttjar sociala medier som instrument för kontroll av medborgarna. Ett av länderna som fallit i Freedom House rankning är Brasilien, efter högerpopulisten Jair Bolsonaros valseger 2018. Inför valet förekom massiva cyberattacker mot journalister och myndigheter, parallellt med desinformation i sociala medier. Bolsanaros supportrar spred fejkade nyheter, bilder och homofobiska rykten via WhatsApp och Youtube i stor skala. Efter valsegern anlitade Bolsanaro personer som varit inblandade i desinformationskampanjen som kommunikationskonsulter.

I botten av Freedom Houses lista över internetfrihet ligger Kina, världens näst största ekonomi efter USA. 2019 skärptes censuren i landet, inför 30-årsminnet av massakern vid Himmelska fridens torg och i samband med demokratiprotesterna i Hong Kong. Under året lät regimen stänga av mängder av konton på den mycket populära sociala medie-plattformen WeChat, för ”avvikande beteende” som att kommentera miljökatastrofer i landet. De allt hårdare tagen har påverkat tiotals miljoner internetanvändare och har orsakat ökad självcensur och minskat utrymme för mobilisering online, skriver Freedom House. De ser en risk att flera länder inspirerats av dessa auktoritära metoder. Kina är världsledande när det gäller att utveckla och exportera verktyg för övervakning i sociala medier. Det kinesiska företaget Semptian hävdar att det övervakar 200 miljoner människor i Kina, en femtedel av landets internetanvändare.
– Länder som Ryssland och Kina gör ett väldigt effektivt jobb när det gäller att propagera för sin modell utomlands, och att övertyga andra regeringar om att följa den, säger Allie Funk.

– USA och andra demokratiska länder behöver hitta ett sätt att skydda internetfriheten på hemmaplan för att kunna övertyga andra länder om att det är den rätta vägen framåt.

Världens viktigaste sociala medie-plattformar, som Facebook, Youtube, WhatsApp och Twitter, är amerikanska skapelser. Att de utnyttjats av antidemokratiska krafter är till stor del en konsekvens av brist på agerande från USA:s sida, skriver Freedom House i rapporten.

Organisationen föreslår en rad åtgärder mot minskad internetfrihet, bland annat att minska möjligheten för amerikanska myndigheter att övervaka medborgares beteende i sociala medier, och strypa exporten av teknik som kan användas för övervakning av medborgare på nätet i auktoritära stater.

När det gäller problemet med desinformation i samband med val bör tech-företagen försäkra sig om att det är tydligt vem som ligger bakom en annons.

– Innehållet måste granskas och annonserna måste ha en koppling till en inhemsk aktör, säger Allie Funk.
– Vi vill se en stark transparens kring vem som betalar för annonsen, så att till exempel Facebook-användare vet när en annons kommer från en politisk aktör, säger Allie Funk.