I min barndom avskydde jag Hollywoodfilmer
Jag avskydde att se våld och polisjakt
Jag avskydde filmer om historiska slag
och även filmer om slag med mindre historisk betydelse
Jag avskydde filmer om krig på jorden eller krig i rymden
Jag avskydde filmer om cowboys, gangsters, och pirater
Jag avskydde filmer baserade på verkliga brott
och filmer som var helt uppdiktade
Jag avskydde dem lika mycket som jag avskydde katter och hundar

Nu sitter jag på en stol som liknar mig
liknar mina fingrar som dör av att
bombardera teckenknapparna i min laptop
liknar mina ögon när de letar i dödsnyheterna
liknar mina öron när de hör hur kulorna viner
och fotgängarna utanför skriker

Jag sitter på min stol och inser för första gången
hur vackra katter och hundar egentligen är
De skjuter inte någon
De hugger inte någon
Hundar kan bitas och skälla på ett irriterande sätt
och katter kan rivas utan att få blod att rinna

Jag älskade filmer som rörde mig till tårar
Jag har sett Pianot minst tio gånger
Likaså The Passion of the Christ

Nu sitter jag här på min stol
och läser om döden
mördandet, steningen
lynchningen, korsfästningen
och mordbränderna
Jag är inte längre den jag en gång var
Ingen hjältinna kan få mig att fälla tårar
Inte ens bilder på hemlösa barn
Jag gråter inte heller längre när jag tittar på Pianot
Jag har slutat titta på den

Jag skrattar inte
Jag ler inte
Jag klamrar mig bara fast på den här stolen
för att inte drunkna
Jag ska bara avläsa mördarens avsikt
bara höra den mördades drömmar
Jag ska se med öppna ögon på blodets bekännelse
som en stämpel på min familj
Jag ska inte gråta
Jag ska bara skrika från min balkong
stampa med fötter av eld
Och i min handväska ska jag bära en dolk i stället för läppstift,
insektsmedel i stället för parfym
och sedan mitt id-kort

Men jag kommer tids nog att gråta igen
vid tanken på att jag en gång önskade bli en poet,
vid tanken på att jag inte längre kan se på himlen
utan att se högar av döda,
vid tanken på att jag inte länge kan skriva om havet
utan att skriva om blodfläckarna

Jag kommer tids nog att gråta igen
när jag ser min kyss storma in i regnbågen