”Skriv inte några fler kommentarer på nätet från och med nu”, rådde en bybo i den ostliga provinsen Shandong sina släktingar och vänner nyligen när han träffade dem.

I februari straffades han av polisen, anklagad för att ha ”skapat ett rykte” när han hade skickat information för att varna sina vänner om hur allvarlig epidemin var. Meddelandet löd: ”Många människor dör varje dag på vissa platser.” Till slut undgick han internering, eftersom ”det är för många människor som ska interneras på fängelseanstalterna” under epidemin, men fick betala över 10 000 CNY (motsvarande cirka 13 500 SEK) för att klara upp saken genom att använda sina kontakter och betala böterna.

En läkare från den sydostliga provinsen Fujian fick sitt WeChat-konto permanent avslutat för att han hade vidarebefordrat information om behovet av medicinsk utrustning som en av hans vänner skickat, en läkare från den centrala provinsen Hubei. Han var utom sig av oro över att ha förlorat kontakten med sina släktingar och vänner i Hubeiprovinsen. Efter detta vågade han inte lägga upp någon mer ”känslig information” på kommunikationsplattformar, som att exempelvis fråga om hur många människor som dött av infektionen. I stället kunde han bara uttrycka sig genom att fråga om en vän mådde bra.

Under epidemin är all information som inte publicerats av myndigheterna betraktad som ”rykten” eller ”ett hot mot samhällssäkerheten” och medför hård bestraffning. Denna gränslösa utvidgning av myndigheternas makt är mycket skrämmande för medborgarna. De som är aktiva på nätet har självmant börjat censurera sina kommentarer för att de ska ligga i linje med den officiella propagandan. De har inte ens vågat lägga upp information om sådant de personligen har bevittnat.

Den kritiska information som publicerades av dr Li Wenliang och visade sig anknyta till internationell säkerhet stämplades som ett ”rykte”. Nyligen hävdade den kinesiske ambassadören i Storbritannien att det inte fanns något att anmärka på detta, eftersom information som inte godkänts av myndigheterna kan ge upphov till panik.

För att undvika bestraffning har människor till och med börjat att spontant censurera yttranden från folk i sin omgivning, om de tror att det som sägs inte är godkänt av myndigheterna.

I början av februari uppmanade en predikant i den statligt godkända Tre själv-kyrkan från staden Liaocheng i Shandongprovinsen en WeChat-grupp att dess medlemmar skulle be för regeringen och krävde botgöring från dem i makt-ställning för epidemins skull. Gruppmedlemmarna varnade honom omedelbart och sa att publicering av sådana inlägg kunde leda till att alla medlemmars konton blev avstängda, och han kunde dessutom bli gripen.

Förändringarna i medborgarnas inställning orsakad av myndigheternas övergrepp består. Regimen tycks inte ha för avsikt att förtydliga eller anpassa för-buden utan är i stället nöjd med att en allmän självcensur äger rum. För när-varande uppdateras hela tiden polisens officiella webbplats med meddelanden om bestraffningar av ”dem som publicerat rykten”.

Kinas kommunistiska parti (KKP) har blockerat nästan alla informations-kanaler som ligger utanför regimens officiella medietjänster under förevändningen att man ska skydda sig mot epidemin och upprätthålla samhällets stabilitet, och man man griper inhemska journalister och sätter dissidenter i husarrest.

Övervakningens omfattning har ökat under förevändning av skydd mot epidemin

KKP lovordar insatsen som de 4,5 miljoner nätadministratörer gjort i sin nyckelroll under epidemin. Detta gräsrotssystem för upprätthållande av stabiliteten, beskrivet som ett ”kapillärnätverk”, delar upp bostadsområden i små enheter som styrs av speciellt utsedd personal.

Många av partiets interna dokument och rapporter har visat att det i själva verket handlar om ett kolossalt stabilitetsupprätthållande gräsrotssystem skapat av partiet i syfte att övervaka och kontrollera människors aktiviteter och till och med deras tankar, som ett komplement till den tekniska övervakningen och för att på ett tidigt stadium kunna ta itu med alla dem som partiet betraktar som ”dolda faror”. KKP har intensifierat utvecklingen av det här systemet i och med skyddsåtgärderna mot epidemin. Det innebär striktare kontroll och mer omfattande övervakning av dissidenter, religiöst troende och etniska minoriteter som regimen förtrycker.

I februari greps exempelvis två medlemmar i den stora kristna nya religiösa rörelsen kallad Allsmäktige Guds Kyrka från den nordliga provinsen Hebei efter att myndighetspersoner tagit sig in i deras hus för att utreda dem under före-vändning att det gällde kontroller i relation till epidemin, och de torterades med elchocker under förhören.

För religiöst troende som lever på flykt i ett försök att undkomma fängelse är situationen särskilt svår. Under epidemin gör de ideliga myndighetsbesöken att de när som helst kan riskera att gripas. Några av dem var instängda i sina hus i 17 dagar medan de gömde sig, och höll nästan på att svälta ihjäl. Några blev skadade under flykten. Några greps vid myndigheternas besök och utsattes för tortyr. De har ingenstans att gömma sig när övervakning och påhälsningar av myndigheterna förekommer överallt.

Utöver ”skyddsåtgärder för personalsäkerhet” har partiets tekniska övervakning snabbt utvecklats under epidemin. Hanwang Technology Co., Ltd. har på bara en månad utvecklat en teknologi för ansiktsigenkänning av människor som bär ansiktsmask. Enligt Huang Lei, företagets vd, är den största kund de säljer denna Hangwang-teknologi till Ministeriet för offentlig säkerhet i Kina.

Många lokala myndigheter har påbjudit att medborgarna installerar statliga hälsoappar och liknande verktyg som en skyddsåtgärd mot epidemin. The New York Times analys kunde konstatera att så snart en användare ger program-varan åtkomst till personliga data skickar en del i programmet märkt ”Rapportera information och plats till polisen” personens platsinfo, stadens namn och ett ID-kodnummer till en server kopplad till polisen.

Många människor frågar sig om myndigheterna säkrar informationen om med-borgarnas rörelser under förevändningen att skydda samhället mot epidemin men med de slutliga målet att övervaka dem permanent. I februari var en med-lem av Allsmäktige Guds Kyrka tvungen att visa sitt id-kort för den obligatoriska ansökan om det respass och den hälsokod som införts i hennes område. Eftersom hon var registrerad hos polisen på grund av sin tro blev hon efter det övervakad av polisen som kunde ta reda på var hon bodde och sedan smyga utanför hennes bostad i två dygn. Lyckligtvis undkom hon med ett nödrop att bli gripen eftersom hon blivit förvarnad att polisen förhörde hennes grannar om henne.

Intensiva diskussioner pågår fortfarande om hur man ska balansera övervakningsåtgärder och rätten till personlig integritet i olika länder under pandemin. ”Det är inget fel med själva teknologin, och inte heller med åtgärder för att förebygga epidemin. Kruxet är vem som använder sig av teknologin. När en enväldig regim använder den utgör den ett livsfarligt vapen”, sa den religiösa kvinnan.

Upprätthållande av stabiliteten har ökat under förevändning av statlig säkerhet

KKP oroas av krisen i samhället och krisen i de internationella relationerna som pandemin orsakat. Regimen har förstärkt sina insatser för att upprätthålla stabiliteten, överdrivit alla konflikter och förtryckt sina medborgare under förevändningen att det krävs för statens säkerhet.

Enligt ett dokument som utfärdades i mars av Centralkommissionen för politiska och juridiska ärenden på en ort i nordöstra Kina har KKP upprättat en stabilitetshöjande metod som riktar in sig på religiösa grupper inom landet och utomlands, prodemokratiska aktivister, politiska aktörer och andra organiserade grupper som skulle kunna hota regimen och ”potentiellt utgöra en risk för samhällets stabilitet” under coronavirusepidemin.

Inhemska journalister ”försvann”, dissidenter isolerades, universitetslärare förhördes och straffades för att ha stött Fang Fangs milda kritik av regeringen. Demokratiaktivisten Teng Biao har uppmärksammat att det sedan epidemins utbrott finns många fall som visar att Kinas kommunistiska parti har ökat förtrycket av aktivister för mänskliga rättigheter och av dissidenter. Vi befarar att situationen kommer att bli till och med ännu värre för dissidenter i Kina efter att pandemin är över.

Detta gäller i synnerhet religiösa grupper. KKP har alltid betraktat dem som hot mot regimen. Vid interna konferenser om upprätthållandet av stabiliteten brukar partiet ofta hävda att man ska ”lära av historien” och att påverkan från religiösa grupper varit det som utöver invasion från främmande makt och flertalet regimfientliga uppror har resulterar i regimbyten. Så för partiets del gäller att ju större tendenser till kriser i samhället, desto större insatser behövs för att stävja religiösa grupper. Under den internationella kris som pandemin medfört har det kommunistiska partiet slagit ner allt hårdare på protestantism, oberoende katolicism och andra religioner med västerländskt ursprung.

I mars fängslades Zhao Huaiguo, präst i en husförsamling i Cili i den centrala Hunanprovinsen, av Kinas myndigheter, misstänkt för anstiftan till omstörtande verksamhet mot staten” för att han hade återpublicerat utländska rapporter och videoklipp om coronapandemin.

Sedan slutet på januari har KKP börjat att strikt tillämpa policyn ”två uppskjutanden och en fördröjning” (uppskjutande av återöppnandet av lokaler för religiösa aktiviteter och av alla kollektiva religiösa aktiviteter; en termins fördröjning av återöppnandet av religiösa skolor) över hela Kina med hänvisning till skyddsåtgärder mot epidemin. Trots att myndigheterna varit noga med att uppmuntra folk i hela landet att återgå i arbete, är religiösa lokaler inte bara förbjudna att återuppta sina sammankomster, utan många av dem har blivit tvångsrivna och nedstängda av myndigheterna med epidemin som förevändning.

Under tiden har partiet förstärkt sin kontroll över idéläran i de statligt godkända religiösa grupperna och krävt att de på olika sätt ska visa sin lojalitet mot partistaten.

Den 10 mars blev en kristen kyrka i staden Xiazhuang i Dawudistriktet, under ledning av prefekturen Shangqiu i den centrala provinsen Henan, tvångsriven. Den 12 april, på påskdagen, revs Donghukyrkan, en Tre-själv-kyrka i Xining, huvudstad i den västliga provinsen Qinghai. Medan myndighetstjänstemän rev en församlingslokal skrek de slogans om att ”coronaviruset fördes in från utlandet, och USA är Kinas fiende”. Trots den pågående allvarliga epidemin avlägsnades hela tiden kors från religiösa lokaler i Jiangsu, Anhui, Shandong, och andra provinser.

Enligt en rapport i Bitter Winter, en tidning om religionsfrihet och mänskliga rättigheter i Kina, i februari, under epidemins kulmen, gav ämbetsverket för Kinas religiösa ärenden i den nordostliga provinsen Jilin ut ett dokument som krävde att myndigheter för religiösa ärenden i hela provinsen undersökte husförsamlingar för att bereda väg för en ytterligare enad kontrollinsats.

För de kristna grupper som växer snabbt och vägrar att låta sig kontrolleras av bestämmelserna har KKP infört hårda kontrollåtgärder speciellt inriktade på dem. Under epidemin utfärdade partiet ett flertal dokument i tät följd där man krävde kontrollåtgärder mot Allsmäktige Guds Kyrka och förhör av kyrkans medlemmar under förevändningen att det ingick i epidemi-inspektionen. Andra grupper har också utsatts för detta.

I februari och mars genomförde partiet, med epidemi-inspektion som förevändning, besök i medborgares hem och förhörde och grep minst 325 medlemmar av Allsmäktige Guds Kyrka, och gjorde hembesök hos och trakasserade minst 900 av kyrkans medlemmar.

Nu är pandemin ännu inte över, men partiet har utfärdat sin policy att utföra kontrollåtgärder mot religiösa grupper under resten av år 2020. Enligt en regeringstjänsteman från den nordostliga provinsen Liaoning höll partistyrelsen i Lianoningprovinsen en konferens i mars, där man betonade att upprätt-hållande av religiös stabilitet är en av de viktigaste uppgifterna under 2020, och att detta ska genomföras med politisk säkerhet som utgångspunkt.

––––––––––––––––––––––––––––

Ye Ling är pseudonymen för en av de reportrar som skickar material från Kina till Bitter Winter, en daglig tidning om religionsfrihet och mänskliga rättigheter i Kina, publicerad på engelska, kinesiska, italienska, spanska och koreanska. 45 kinesiska reportrar har gripits för att de skrivit i Bitter Winter.