Lördagen den 9 maj 2020. Blå himmel, sol och 25 grader varmt. Så såg scenariot ut i Brasiliens huvudstad Brasilia. Det var perfekt läge om man längtade efter att ta det lugnt ett par timmar. Många som bor här gör gärna en utflykt till Paranoá-sjön när de är lediga. Platsen är en av huvudstadens mest kända turistmål. Och det var precis vad republikens president Jair Bolsonaro bestämde sig för att göra den dagen.

Den populära sjön hör till parken som omger presidentpalatset Palácio da Alvorada, så Bolsonaro passade på att ta en tur till sjön och varva ner. Presidenten gjorde diskret sorti från palatsets baksida, klädd i fotbollströja och mörkblå shorts, och väl framme tog han på sig en flytväst innan han satte sig tillrätta i en blå jetski. Med en livvakt som följeslagare i aktern styrde presidenten ut på sjön.

Allt var i sin ordning om det inte vore för att samma dag hade Brasiliens totala dödstal i Covid-19 passerat en tragisk gräns och uppgick nu till 10 627, med 730 dödsfall dagen innan. Genom att åka jet-ski den 9 maj visade Bolsonaro utan omsvep vad han tyckte om de återkommande uppmaningarna från hälsomyndigheterna världen över.

Delstatsregeringen i Brasilia, som har en oberoende ställning i förhållande till presidenten, hade beslutat att alla som vistas på offentliga platser i huvudstaden måste bära munskydd. Men Bolsonaro hade ingen skyddsutrustning. Varken han eller livvakten bar munskydd. Ute på sjön siktade han en motorbåt med sympatisörer och saktade in för att hälsa. Han skakade hand med alla, en hälsningsgest som varit bannlyst under den pågående pandemin. Och sedan gick han till verbal attack och klagade på den ekonomiska situationen.

”Om vi inte ser upp kommer Brasilien att hamna i arbetslöshet och kaos”, sa han till sina sympatisörer. ”Det här är en neuros, 70 % kommer att smittas av viruset, så är det bara. Det här är vansinne”, tillade han och fortsatte sin färd. När massmedia upptäckte utflykten vägrade presidenten att kommentera episoden. Och den dagen yttrade Bolsonaro inte ett enda ord av tröst till Covid-19-offrens släktingar och vänner.

Det verkade som om den glatt leende Bolsonaro levde i ett helt annat land, eller kanske i en annan värld. Bilden stämde inte in på en president för ett land som är så hårt drabbat av Covid-19-pandemin. Inte heller på ledaren för ett land som förlorat tre ministrar på knappt en månad. Två av dem var hälso- och sjukvårdsministrar, men alla tre fick avgå på grund av att de ifrågasatte presidentens inblandning på deras områden.

I april, samtidigt som världens ledare förde sin kamp för respiratorer och munskydd, lät Bolsonaro avskeda Maurício Valeixo, generaldirektör för den federala polismyndigheten. Det ledde till att justitieministern Sergio Moro anklagade presidenten för politisk inblandning i justitieministeriets verkställande myndighet. Det hela slutade med att Moro avgick. Samme Moro var drivande i rättsväsendets anti-korruptionskampanj Lava-Jato då en rad politiker hamnade i fängelse, bl. a. ex-presidenten Lula. Efter episoden ställdes Bolsonaro den 24 april inför en förundersökning med misstanke om brott. Det var första gången sedan han valdes till president 2018, och det föranledde en konstitutionell kris av stora mått.

Men medan chefen för den verkställande makten var på utflykt den 9 maj visade den lagstiftande och dömande makten sin solidaritet med de sörjande. Den helgen utlyste federala högsta domstolen och nationalkongressen tre dagars landssorg, och den brasilianska fanan vajade på halv stång som en hedersbetygelse. Ceremonin på den öppna platsen mellan de tre administrationsbyggnaderna i Brasilia (Praça dos Três Poderes) visade tydligt att strategin för att hantera pandemin var i olag.

För det var bara två av de tre statsmakterna som hade utlyst landssorg.

Och förödelsen i sjukdomens spår växer nu timme för timme. Den 9 maj var dödstalet totalt 10 627 men den 19 maj uppgick antalet till 17 971. Samma dag avled 1179 människor, det hittills högsta antalet döda på 24 timmar. Den 20 maj när jag lägger sista handen vid den här texten befinner sig Brasilien på tredje plats bland de länder i världen som har flest fall av Covid-19.*

(*Ö.a. Det totala antalet döda den 10 juni uppgick till 39 680 och dödssiffran samma dag var 1274.)

Diskrepansen mellan Brasiliens ledare har varit uppenbar ända sedan landet officiellt registrerade det första Covid-19-fallet den 26 februari. Precis som i andra länder fördes smittan in landet med flyg av resenärer som passat på att semestra i Europa och USA under karnevalen, även om det finns misstankar om att viruset hade cirkulerat några dagar tidigare.

Det första sjukdomsfallet i landets största stad São Paulo var en affärsman som varit på resa i norra Italien. Några dagar registrerades de första fallen i Rio de Janeiro. Nu började sjukdomen som först hade drabbat människor med högre inkomster att sakta men säkert sprida sig till invånarna i ytterområdena. Det första dödsfallet i Rio de Janeiro var en 63-årig kvinna som var hembiträde. Hon smittades hos familjen där hon var anställd efter att hennes arbetsgivare smittats under en resa till Italien.

Sjukdomens snabba spridning och de sorgliga nyheterna som kom från Italien, och sedan från Spanien, Frankrike och USA, skrämde upp de lokala hälsomyndigheterna i Brasilien. Vi har ett enhetligt system för offentlig hälso- och sjukvård (SUS), som ger alla brasilianare rätt att söka och få gratis sjukvård. Det är struktur som har byggts upp under 30 år i hela landet. Den offentliga vården är en rättighet som garanteras i konstitutionen. Det betyder t. ex. att behandlingar av cancer, HIV och andra sjukdomar är gratis.

Men den offentliga sjukvården har svårt att ta hand om komplexa fall och det saknas ofta IV-platser. Det händer att patienter får vänta i månader/år på en operation. Det finns människor som till och med går till domstol i en nödsituation för att säkerställa sin rätt till intensivvård. Så ett privat sjukvårdssystem har vuxit fram, med självständig ställning i förhållande till SUS.

Men mitt under pandemin framkom ett skrämmande faktum. En tredjedel av befolkningen har tillgång till hälften av landets IV-platser via sjukvårdsförsäkringar och privata sjukhus, som majoriteten av befolkningen inte kan dra nytta av eftersom de inte har råd. Den andra hälften av IV-platserna finns inom SUS som tar emot två tredjedelar av befolkningen. Enligt den brasilianska föreningen för intensivvård (Associação Brasileira de Medicina Intensiva) hade landet i mars sammanlagt 45 848 IV-platser, varav 22 844 inom den offentliga sjukvården och 23 004 i den privata. WHO:s rekommendation är 1–3 IV-platser/10 000 invånare. Brasilien har 2,2 platser. Men uppdelningen mellan offentlig och privat vård gör att SUS i genomsnitt har 1,4 platser/10 000 invånare, medan den privata vården har 4,9.

De här siffrorna har gjort att många vårdchefer befarar en kollaps inom den offentliga sjukvården. Det är inte bara IV-platser som saknas. Det finns miljontals människor i delstatshuvudstäder som Rio de Janeiro och São Paulo (och i många andra städer), som bor i miserabla bostäder och inte ens har tillgång till dricksvatten varje dag. Tänk på en favela som Rocinha i Rio de Janeiro som är känd över hela världen. Hur är det tänkt att social isolering ska fungera där, i familjer med fyra, fem, sex eller fler medlemmar som bor i små utrymmen och ibland i ett enda rum? I Brasilien framstår tanken på isolering nästan som en lyx.

Och det var just den sociala isoleringen som gav upphov till den första krisen. Det gick att dra lärdom av Milano där det fanns ansvariga som först förde en kampanj mot lockdown-åtgärderna och efteråt fick be om ursäkt. Men i Brasilien tycks Bolsonaro spela ett högt spel med fördubblade risker.

Det tog cirka fjorton dagar från det första Covid-19-fallet tills de första dekreten kom. Skolundervisningen stoppades och viss ekonomisk verksamhet begränsades i ett försök att få kontroll över den sociala rörligheten, speciellt i delstaterna Rio de Janeiro och São Paulo som hade största antalet fall.

Förordningarna kom från de båda delstatsregeringarna som leds av politiska motståndare till presidenten, och utfärdades alltså inte av Bolsonaro själv. Sedan följde andra delstater i spåren. Men åtgärderna begränsar bara rörligheten och det blir inga böter eller fängelse för dem som vistas utomhus. Det här är inte samma sak som ”lockdown”. Åtgärderna åtföljdes av riktlinjer från själva hälso- och sjukvårdsministeriet. Dåvarande hälso- och sjukvårdsministern Luiz Henrique Mandetta organiserade dagliga pressträffar där rapporter presenterades som uppdaterades varje dygn om hur smittspridningen avancerade i olika delar av landet. Han var alltid åtföljd av ett tekniskt team av sakkunniga läkare och forskare från en rad områden.

Mandetta är inte infektionsläkare. Han är ortoped och politiker från en traditionell familj i delstaten Mato Grosso do Sul, en viktig region för brasilianska jordbruksföretag. Han är övertygad liberal från höger-mittpartiet Democratas och hörde till den grupp kongressmän som stödde riksrättsprocessen (impeachment) mot den förra presidenten Dilma. Han visste att riktlinjerna om social isolering skulle leda till konflikter med vissa ekonomiska sektorer. Men han visste också att åtgärderna var nödvändiga.

Å ena sidan fanns alltså ett scenario där ministern samordnade insatserna med delstatsguvernörerna för att förbereda sjukhusen och vårdcentralerna inför arbetet med att identifiera sjukdomsfall och att hålla tillbaka smittspridningen. I ett annat scenario fanns president Bolsonaro som tycktes leva i ett helt annat land. I början av mars gjorde han en resa till USA för att träffa president Trump och vid hemkomsten var 23 av de som ingick i hans delegation smittade med Covid-19.

I samma veva samlade Bolsonaros sina anhängare till en manifestation som riktades mot nationalkongressen. Enligt kretsar nära presidenten lever Bolsonaro i ett tillstånd av paranoid rädsla för att han ska ställas inför riksrätt (impeachment) på samma sätt som kongressen avsatte den förra presidenten Dilma Rousseff 2016. Så trots kritik och tvärtemot de globala riktlinjerna att stanna hemma, deltog Bolsonaro alltså i mötet och skakade till och med hand med demonstranterna under manifestationen den 15 mars.

Situationen förvärrades tio dagar senare när Bolsonaro inte längre kunde bortse från att delstaterna nu genomförde åtgärder för social isolering. Utan att rådgöra med sin hälso- och sjukvårdsminister gjorde Bolsonaro ett officiellt uttalande som sändes ut över landets radio- och TV-kanaler, där han kallade Covid-19 för ”en liten influensa” och ”en lätt förkylning”. Hans tal ledde till att frågan politiserades. Utan vetenskaplig grund förespråkade han ”vertikal distansering”, som bara omfattar äldre och personer från s.k. Covid-19-riskgrupper.

Efter presidentens TV-tal fanns det småföretagare som begav sig ut på gator och torg i protester där de ifrågasatte riktlinjerna om social isolering och förklarade att ”vår president säger ju att vi kan arbeta”. Men samtidigt ledde den uppenbara bristen på seriösa insatser mot smittspridningen till starka protester. Sedan mars månad har människor över hela landet, dag efter dag, ställt sig i fönstren, hamrat på kastruller och ropat slagord mot Bolsonaro.

Efter sina tirader mot isoleringen började Bolsonaro propagera för klorokin, ett läkemedel som används i behandlingen av malaria och lupus (SLE). Utan att rådfråga sin hälso- och sjukvårdsminister höll Bolsonaro ett nytt tal till nationen där han uttalade sig i frågan. Sedan postade han meddelanden i sina sociala nätverk om att klorokin väckte”hopp” - utan att bry sig om det medicinska samfundet och studier som visar att det saknas bevis för att läkemedlet är verksamt mot Covid-19.

Hälso- och sjukvårdsministern såg ingen annan utväg än att argumentera mot presidenten i ett offentligt uttalande. Han kritiserade Bolsonaros eskapader på gator och torg, där han besökte butiker och sporrade folk till massmöten och protester. Presidentens rådgivare ville tvinga Luiz Henrique Mandetta att underteckna ett dokument som förordar klorokinbehandling i samtliga fall, även vid lätta fall som förebyggande behandling. Ministern vägrade. Och ett par dagar innan han avsattes återgav han hela episoden: ”Vi ska följa vetenskapen, vetenskapen. Vi får inte tappa fokus: vetenskap, disciplin, planering, fokus”, sa Mandetta vid det tillfället.

Mandetta lämnade posten som hälso- och sjukvårdsminister den 16 april och hans plats övertogs av läkaren Nelson Teich som lovade att införa ett omfattande testprogram som syftade till ekonomisk återhämtning. Samtidigt som Teich försökte genomföra en plan så att landets ekonomiska aktiviteter skulle kunna återupptas på Bolsonaros begäran, började vårdsystemen i olika städer nå gränsen för sin kapacitet.

Den första staden som hamnade i kritiskt läge var Manaus, huvudstaden i Amazonas, där både sjukhusen och begravningsbyråerna kollapsade, och människor som hade dött hemma fick begravas i massgravar. Bristen på IV-platser blev akut i Fortaleza i Ceará. Sedan nådde krisen Rio de Janeiro och São Paulo, som är i ett pressat läge.

När Teich fick veta hur situationen såg ut pläderade han för att ett dekret om lockdown måste införas i vissa områden, precis som Mandetta gjort. Men Teich bojkottades systematiskt av regeringen som istället tvingade honom att installera ett team om nio militärer i ledningen för ministeriet. Bolsonaro utfärdade dessutom flera dekret som tillät ekonomiska akltiviteter i landet utan att rådgöra med hälso– och sjukvårdsministern. När Teich utfrågades av journalister om ett nytt dekret som innebar att gym och frisersalonger hade fått tillstånd att öppna på nytt, fick ministern medge att han ingenting visste. ”Publicerades det idag?” frågade han journalisterna. ”Vem står bakom det? Manikyr, gym, frisersalonger... De tillhör inte vårt ansvarsområde, det är presidentens beslut”, sa Teich.

Två dagar senare lämnade Teich in sin avskedsansökan efter att han vägrat underteckna förordningen om klorokinbehandling i lättare fall av Covid-19. I skrivande stund innehas ministerposten av general Eduardo Pazuello som saknar medicinsk utbildning, men som har nära anknytning till Bolsonaro. Och det officiella dokumentet om klorokin har utökats, utan stöd från det medicinska samfundet.

Grannländerna bävar inför Brasiliens situation. Argentina som har genomfört en strikt lockdown har den 10 juni registrerat totalt 24 748 fall av Covid-19 och 717 dödsfall sedan mars. I kampen mellan liv och död pågår ett högt spel som gör Brasilien till en given förlorare.