Hoppa till huvudinnehåll
Ett eget rum
6 min läsning

Ett år med PENs kvinnomanifest

PENs kvinnomanifest har hunnit fylla ett år. Under året som gått sedan det antogs har det spridits över världen. I litteratur- och förläggarkretsar överallt har man välkomnat dess viktiga budskap. Hittills har det översatts till 28 värlsspråk. Författaren Tanja Tuma från slovenska PEN ställde en fråga till PEN-kollegorna runtom i världen: Vad betyder kvinnomanifestet för dig personligen, för ditt land och för världen? Så här svarade de.

Credits Text: Tanja Tuma Översättning från engelska: Anna Lindberg 29 november 2018

Iman Humaydan, libanesiska PEN, styrelseledamot i PEN International
”Kvinnomanifestet är bara början. I en tid då hela världen upplever en återgång för kvinnors drömmar, förhoppningar och framtidsplaner är kvinnomanifestet ett modigt steg mot att se odjuret i ögonen och säga: ’Här är vi, och vi har inte förlorat hoppet än.’ I Libanon har aktivister – både kvinnor och män – lyckats förändra en lag som innebar att personer som begått våldtäkt kunde slippa långa fängelsestraff. De har även delvis infört en lag som ger libanesiska mödrar rätt att ge libanesiskt medborgarskap till sina icke-libanesiska barn. Kvinnomanifestet befinner sig i centrum av den litteratur som ger stöd och kraft åt kvinnor att kämpa för sin sak.”

Tienchi Martin-Liao, oberoende kinesiska PEN-centret
”De vitt skilda levnadsförhållandena i Kina har lett till att kvinnors behov skiljer sig åt. För dem som lever i moderna industriländer är kvinnomanifestets principer en självklarhet. För utbildade kvinnor i städerna är de största problemen ojämlik behandling på arbetsmarknaden och sexuella trakasserier på arbetsplatsen. På landsbygden är hårt arbete på fältet och våld i hemmet dagliga företeelser. Dessutom är tvångsaborter och tvångssteriliseringar fortfarande en del av den statliga politiken. Om en kvinna får för många barn (fler än två) utsätts hon för våld och bestraffning från staten.”

Sarah Lawson, engelska PEN, styrelseledamot i kommittén för kvinnliga författare (PIWWC)
”När jag tänker på PIWWC tänker jag på hur nödvändig kvinnokommittén är. PEN tycktes klara sig mycket bra utan den fram till omkring 1990, då ett antal kvinnliga medlemmar insåg att kvinnliga författare i olika delar av världen hade intressen som var osynliga för de i huvudsak manliga ledarna för PEN International. Nu när dessa problem förs upp i ljuset och man diskuterar dem framstår det som otroligt att de tidigare ignorerades. På ett personligt plan värdesätter jag möjligheten att träffa och arbeta med mina kollegor från olika länder.”

Ola Larsmo, styrelseledamot i PEN International
”Kvinnomanifestet slår fast PENs roll som en röst för litteraturens och språkets frihet, varken mer eller mindre. Litteraturen har gång på gång visat att det inte går att hålla några röster borta – någon skriver alltid fram erfarenheter andra sett som ’opassande’ men som inte längre går att ignorera därför att den är för drabbande, för relevant, för välskriven. Manifestet pekar ut trösklar och stängda dörrar för författare, hinder som har med kön att göra. Och PEN bekräftar därmed att litteraturen är en global rörelse där vi måste slå undan alla sådana hinder för människor att skriva och läsa om vi tar litteraturen på allvar som en oundgänglig del av den mänskliga kulturen.”

Dareen Tatour, palestinsk poet (citat ur ett uttalande uppläst från fängelset)
”Kvinnomanifestet är en bra sammanfattning på vad jag har mött i mitt sociala och politiska liv, på utbildningar och i arbetslivet. Jag hoppas att vi som kvinnor någon gång ska uppnå frigörelse i ordets fullständiga bemärkelse, att vi ska få smaka på betydelsen av den frihet vi längtar efter. Genom kvinnors frigörelse kan alla människor, både män och kvinnor och till och med hela världen, utvecklas.”

Regula Venske, ordförande för tyska PEN
”Vid fyra års ålder sammanfattade jag mina insikter om världspolitiken så här: ’Pappa, Gud och polisen, det är de som bestämmer.’ Det var min pappa som plitade ned det citatet i sin dagbok, tillsammans med en anmärkningsvärd fråga jag tidigare ställt: ’Är du inte glad att du har det så bra i din mansträdgård, pappa?’ Självklart gick vi barn i kindergarten, som betyder barnträdgårdpå tyska. Män verkade också trivas med sina liv i den yttre världen, medan kvinnor var tvungna att stanna hemma och ta hand om familjen. Men ’alla middagarna är lagade, […] barnen är skickade i skolan och har dragit ut i världen. Det finns ingenting kvar av det alltsammans.’ Nåväl, vissa saker har blivit bättre sedan Virginia Woolf publicerade sin berömda essä Ett eget rum 1929, och ännu fler saker har blivit bättre sedan min barndom. Men det är fortfarande en lång väg kvar innan kvinnor har samma rättigheter och möjligheter som män i världen. PENs kvinnomanifest kommer att vara en utmaning och ett vittnesmål för både män och kvinnor under hela 2000-talet.”

Dr. Ma Thida, myanmariska PEN
”Kvinnomanifestet slår tydligt fast vikten av kvinnors yttrandefrihet, kreativitet och lika rättigheter, däribland rätten till säkerhet och frihet från diskriminering. Detta är verkligen framåtblickande steg för kvinnor över hela världen, särskilt när det gäller intellektuell frihet. Manifestet bör inte bara vara ett uttalande. Låt oss – inte bara kvinnor, utan alla kön världen över – utöva och försöka etablera dess principer.”

Burhan Sönmez, styrelseledamot i PEN International
”Vi lever i en värld där kvinnor fortfarande tystas, förtrycks och ignoreras. När vi talar om frihet för kvinnor vet vi att frihet inte har några gränser. Den innehåller värdighet, skönhet och lycka för alla. En kvinnas röst är en spegel, och om den täcks av villfarelser mörknar hela världen. Villfarelse är namnet på den falska kunskap som män och makt påtvingar oss. Detta är en historia som fortfarande skrivs. Kvinnomanifestet är en kollektiv röst för alla våra systrar som nu kan börja på en ny sida, för en bättre framtid. Deras framtid kommer att rädda oss alla.”

Elisha July, ordförande för zimbabwiska PEN
”Till följd av de dominerande kulturella bakgrunderna i Zimbabwe, och självklart i många andra delar av världen, finns det ett märkbart gap mellan män och kvinnor. Genom sitt transformerande förhållningssätt till könen överbryggar kvinnomanifestet gapet mellan män och kvinnor, pojkar och flickor.
Om det sprids på rätt sätt kommer manifestet att rikta in sig på diskriminerande könsnormer och ojämlika förhållanden mellan män och kvinnor, och därigenom skapa en fruktbar arena för litteratur, idéer, åsikter, debatt, som får dialogen från både mäns och kvinnors håll att blomstra. Framför allt skapar manifestet en plattform där frågor som berör kvinnliga kollegor kan diskuteras.”

Donera

Stöd yttrandefriheten runtom i världen genom att ge en gåva till PEN/Opp. Varje bidrag gör skillnad!

Ge en gåva på Patreon
Fler sätt att engagera sig

Sök