MINNET AV 2020

Skribenter,
granskandets pundare, petar
i getingbon efter inspiration.
Ställer för många frågor
Säger för mycket
Romanförfattare
Journalister
Poeter
Historieberättare

Året är tjugo-tjugo,
planerna var många,
nu pulserar livet svagt.
Champagnekorkarna har slutat smälla,
städer ligga stilla i karantän,
för att få bukt med ett virus som bär siffran nitton.

I Tanzania,
inte långt härifrån,
kryper rädslans demon.
Tystnad råder
Krönikörer,
uppläsare av manus,
hukar sig under de tunga andetagen
från djungelns konung.

I Uganda,
med fötter märkta av tortyr,
smyger människokungen Rukirabashaija
i skuggan av ett samhälle styrt med knapp.

Med en knäpp slängs civila bakom galler,
med en knäpp skräms ankarna till tystnad,
och statsfinansernas lik går glatt vidare.

Med en knäpp syns presidenten i teve,
sprider idel förvirring omkring sig,
säger allt är precis som under kriget åttiosex,
nämner ingen katalog med förbjuden dialog.

När herdens käpp slutar slå
och hela flocken dör av sjukdom
blir det skrivna ordet världens sista nysning.

––––––––––––––––––––––––––––

SORGESÅNG FÖR ORWELLS POLITISKA SYFTE

Här är författarens dom:
bortglömd och förlegad,
utlärd i skolan och övergiven,
utan lön eller ställning,
sänd till Paris och pompös.

På nyheterna, ikoniska nakenbilder,
inga dåd,
av den efterlängtade kandidaten med sin militära grad,
anklagad för förräderi.

När tungan går till angrepp
tar den ingen hänsyn till den karaktär som mördas.
När sjön sväller
bryr den sig föga om vad den stöter upp.
Ställ den charmige reportern till svars,
som skadar nationen med sin falskhet,
avleder vår blick från bluffen.

Eno Loko Dawuni
Naku za duka-duka
Abaazukulu mu kaduukulu
Offer för kränkande situationer
Fot, sitt, löd deras instruktioner

Säkerheten blir en döende flamma
när regnens och solens tid blir samma,
ett förrädiskt lugn över bubblande vrede –

Inga skanderande präster
eller tjattrande köpmän,
ingen Nile Brew-panacé
längs Rue de Acacia.

Det skvallras högt och vilt,
tokstollarna håller koll,
matutbudet minskar med varje tick,
vågorna går höga på floden Vic –

Ingen bättre tidpunkt för en sorgesång.