Kulmagarna

Varning, ett uppror är på väg
Något rör på sig långt där nere
Sociala medier är den nya orkanen
som når ut till alla städer och byar

Folket har kommit till insikt
om att skurkarna där uppe
har lurat dem sedan revolutionen
under självständighetens flagg

Men inget som bär horn kan döljas
som min mormor alltid sa
med rynkad panna och blicken fäst
i denna styggelses framtid

Förr eller senare ska någon märka
vad som egentligen pågår, kära barnbarn,
bakom revolutionens sånger
som vi matas med för att sjunga

Den kulmagade politikern
med sin stora röv i suven
kör till torget i byn inför valet
skimrande som clownen Doink i partiets regalier
Han svettas floder under den heta solen
hytter med sladdrig näve medan han skriker från podiet
att västländerna är onda och vill kolonisera oss på nytt
att vi måste kämpa hårt för vårt fosterland

Så kör han hem till sitt ståtliga hem i stan
lämnar dig och mig kvar att svälta i byn
kämpa med näbbar och klor för de smulor
som suven spydde ut från sitt avgasrör

Kulmagen pratar i sin smarttelefon
Tänk aldrig tanken att återvända hem
Han berättar för sin son i väst
att allt är så hemskt här borta

Troféjägaren

Han sitter på Weirdo’s
grubblar över en öl
Teven skränar i bakgrunden
rader av flaskor med liderliga löften
Han har suttit där ett tag
och utanför det frostade fönstret
börjar staden vakna till liv

Hela tiden svär han för sig själv
varje gång teven gör det
hånar honom med sina jävla plakat
slickar han skummet från sin röda mustasch
rapar och höjer sitt glas
skålar till sitt andra jag
som stirrar tillbaka i den spruckna spegeln

Teven i spegeln slungar fram ett nytt plakat
Black lives matter, vadå?
Han duckar och svär
att han ska fortsätta jaga dem
de satans djuren
djupt i den gamla kontinentens djungler
och trycka sitt knä mot deras halsar

Det sprakar från teven
ännu ett plakat slungas mot hans hals
Han duckar och drämmer sitt glas i disken
En röst hörs någonstans långt bak
Hörru, ta det lugnt
Det finns ännu gott om plats
för en och annan trofé på hyllan