Resolution om anti-hbtq-lagstiftning som inskränker rätten till yttrandefrihet
På PEN Internationals kongress i Kirgizistan i oktober handlade många av diskussionerna om den nya vågen av lagstiftning mot att diskutera könsidentitet och sexuell läggning. PEN kom fram till att sådana lagar representerar ett av de allvarligaste hoten mot yttrandefriheten i dag och antog resolutionen nedan.
Antagen vid möte med delegater på PEN Internationals 80:e världskongress i Bisjkek i Kirgizistan den 29 september–2 oktober 2014.
Under de senaste månaderna och åren har många länder, och även städer och provinser inom olika länder, antagit lagar mot ”homosexuell propaganda”. Dessa repressiva lagar sällar sig till en rad redan befintliga lagar på andra platser som har till syfte att undertrycka rätten att uttala positiva åsikter om homosexuella, bisexuella, transsexuella eller queer-personer, och till att förbjuda sexuella handlingar mellan personer av samma kön och ge uttryck för gränsöverskridande genusuppfattningar. Under förevändning av att vilja skydda ”den allmänna moralen” eller ”traditionella värden” försöker den här typen av lagar tysta hbtq-personer och deras förespråkare, genom att förvägra dem rätten att öppet uttrycka sin sexuella läggning och könsidentitet och kraftigt försvåra deras rätt att ta del av och sprida information rörande frågor om sexuell läggning och könsidentitet. Som framträdande exempel på sådana lagar kan de följande nämnas:
I juni 2013 antog statsduman i Ryska federationen, trots hård internationell kritik, den så kallade ”anti-homolagen” som förbjuder och kriminaliserar ”propaganda för icke-traditionella sexuella relationer riktade mot minderåriga”. Lagen, som har till syfte att upprätthålla respekten för den allmänna moralen, förbjuder alla handlingar som kan uppfattas som en positiv eller neutral hållning till samkönade relationer eller ”stödja förnekandet av traditionella familjevärden bland minderåriga”. Lagen förbjuder även alla framställningar av heterosexuella familjer som kan uppfattas som negativa, och ger även administrativa möjligheter att utdöma straff i form av böter, indragning av tillstånd för juridiska personer och utvisning av utländska medborgare.
Ett förslag till ”anti-homolag” liknande den ryska, men med större räckvidd, har nyligen lagts fram för det kirgiziska parlamentet. Om den antas kommer spridning av information om icke-traditionella sexuella relationer, i synnerhet sådan information som har till syfte att skapa en positiv attityd till sådana relationer, att straffbeläggas. Denna lag skulle begränsa yttrandefriheten och mötesfriheten för hbtq-personer genom att förhindra ”organisering av och deltagande i fredliga möten som syftar till att sprida information om icke-traditionella familjerelationer i någon som helst form i samhället”. Lagen, vars motiv uppges vara att ”skydda och försvara den traditionella familjen, och mänskliga, moraliska och historiska värden i det kirgiziska samhället”, kommer om den antas att ge bötesstraff och fängelse på upp till ett år för återfallsförbrytare.
Nigeria har också angripit hbtq-rörelsen med en lag om ”förbud mot samkönade äktenskap”. Denna uttalat diskriminerande lag föreskriver inte bara ett straff på 14 års fängelse för dem som ingår ett samkönat äktenskap eller partnerskap, utan gör det också brottsligt att driva eller vara medlem i gayklubbar och organisationer, eller att stödja sådana klubbar och organisationer, med en straffpåföljd på upp till 10 års fängelse.
I Iran är inte bara frivilligt ingångna samkönade sexuella kontakter kriminella handlingar som kan leda till dödsstraff, utan personer vilkas klädsel eller allmänna uppträdande inte sammanfaller med av samhället sanktionerade könsstereotyper kan godtycklig arresteras och fängslas, torteras och misshandlas, och även tilldömas det grymma straffet prygling. Också de som skriver om förekomsten av hbtq-personer i Iran drabbas av repressalier – Siamak Ghaderi frigavs i juli 2014 efter att ha avtjänat ett fyraårigt straff för texter som han publicerat på sin blogg, däribland en intervju med flera homosexuella iranier. Artikeln var en uppenbar kritik mot den förre presidenten Mahmoud Ahmadinejad som offentligt hävdat att ”det finns inga homosexuella i Iran”. Ghaderi dömdes också till 60 piskrapp, enligt uppgift för att ha ”samarbetat med homosexuella”.
Dessa diskriminerande lagar förnekar alla människors rätt till åsikts- och yttrandefrihet och rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar, och strider mot FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna och konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som numer utgör en del av den internationella rätten. De legitimerar våld, utpressning, allvarlig diskriminering och andra svåra brott mot människors rättigheter. En mycket illavarslande aspekt är också att dessa lagar bidrar till att människor inte vågar opponera sig inför hotet om våld. Med hänsyn till detta är Internationella PEN särskilt oroat över den ökning som under 2014 har dokumenterats av antalet fall av författare från hbtq-grupper i flera länder, däribland Iran, Somalia och Nigeria, som söker hjälp att komma till trygga platser utomlands, eftersom detta speglar den ökade nivå av förföljelse som förkommer i deras hemländer.
Delegaterna på PEN Internationals 80:e kongress:
* Kräver att alla stater som antagit lagar eller fört fram lagförslag som förbjuder fritt åsiktsutbyte om hbtq-personer och grupper, bland dessa i synnerhet Iran, Ryssland, Kirgizistan och Nigeria, upphäver eller drar tillbaka dessa lagar och förbud.
* Fördömer antagandet av lagar som förbjuder spridning av information om sexuell läggning och könsidentitet.
* Kräver att alla personer som dömds för brott mot sådana lagar skall få sina domar upphävda och strukna ur straffregistret, att alla bötesstraff som utkrävts ska återbetalas till dem och att de dömda ska få upprättelse för brott begångna mot deras mänskliga rättigheter.
* Kräver att alla regeringar i alla länder bekräftar sitt beslut att respektera och skydda alla medborgares rättigheter i enlighet med sina skyldigheter under internationella lagar om mänskliga rättigheter till skydd för alla människors, inklusive hbtq-personers, rätt till åsikts- och yttrandefrihet och rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.
* Välkomnar den milstolpe det innebar när FN:s råd för mänskliga rättigheter den 26 september 2014 godkände resolutionen för att bekämpa våld och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet (L.27/Rev.1), och uppmanar rådet att fortsätta prioritera denna viktiga fråga vad gäller mänskliga rättigheter.
