”Av hundra brott som begås i Mexiko leder endast tre till åtal och färre än två hamnar i domstol. Förövarna kommer undan med mord. De kommer undan med kidnappning och utpressning. De kommer undan med allt”, skrev UNAM (Universidad Nacional Autónoma de México) i sin svidande kritiska rapport till Conferencia Hemisferica Universitaria i Puebla den 25 och 26 augusti 2011. UNAM-rapporten fortsatte: ”Även om vissa formella framsteg har gjorts i arbetet för att främja mänskliga rättigheter, återstår mycket mer att göra för att skapa effektiva medel att försvara dessa rättigheter.”

Straffrihet, ”att komma undan med det”, är regel i Mexiko när det gäller brott mot journalister och även mot vanliga medborgare. Sedan år 2000 har 74 journalister mördats i Mexiko – inte i något av fallen har brottsundersökningarna lett till vare sig åtal eller straff. Våld riktat mot den fria pressen är ett hot mot demokratins grundvalar, konstaterade IAPA, Inter-American Press Association[1], efter universitetskonferensen med deltagande rektorer, lärare och studenter från 22 universitet i 13 olika länder.

Som för att understryka allvaret i temat, hade Pueblas dagstidning Síntesis på konferensens första dag huvudrubriken ”Incendian Casino; Van 53 Muertos” (53 döda i kasinobrand), under sin devis ”Sin Libre Expresión No Hay Libertad” (Utan yttrandefrihet finns ingen frihet). Samma dag återfanns kroppen av den mördade journalisten Humberto Millán Salazár från Sinaloa, som kidnappats dagen innan. Han blev den sjunde journalist som mördats i Mexiko sedan januari samma år.

Med denna brutala händelse framför ögonen och med insikt om den straffrihet som brukat följa på liknande blodiga dåd, ägnade delegaterna två intensiva arbetsdagar åt att gå igenom rapporter och lägga fram förslag på åtgärder. Vid slutgenomgången satt representanter för sex länder vid det stora konferensbordet i den praktfulla Sálon Barroco i universitetet i Puebla och läste, med röster som inte kunde dölja starka känslor, upp de förslag man enats om.

I den officiella Puebladeklarationen föreslogs bland annat:
- Genomgripande förändringar i samhällets myndighetsutövning: Gör brott mot journalister till ett federalt brott, vilket skulle göra det möjligt att väcka åtal i domstolar utom räckhåll för starkt komprometterade lokala rättsinstanser; öka skyddet för domare och åklagare som arbetar med fall rörande brott mot journalister. (Tidigt under sin mandatperiod föreslog president Calderón att brott mot journalister skulle bedömas som ett federalt brott; lagförslaget har förhalats i senaten sedan 2009, Calderón har nyligen återigen pläderat för att lagförslaget ska tas upp till behandling.)

- Inrätta speciella enheter med uppgift att undersöka brott begångna mot journalister. (I Mexiko finns för närvarande tre regeringsorgan som har i uppdrag att skydda journalister, inget av dem fungerar tillfredställande enligt en studie utförd av universitetet i Guadalajara. Det senast inrättade, FEADLE, tillsattes 2006 med syfte att undersöka morden på journalister, men det har varken tillräckliga ekonomiska medel eller makt. FEADLE:s chef, Gustavo Salas, medgav i sitt anförande till konferensen att hans organ saknar rättsliga möjligheter i de flesta fall. Det samlade resultatet – efter fem års arbete – är fem åtal och inga fällande domar. )

- Straffa offentliga tjänstemän som hindrar journalister att utöva sitt yrke. (I en rapport från universitetet i Cuidad Juárez framgår att arméförbandet i staden, som vid tiden för rapporten utökats från en truppstyrka på 5000 man till 10 000, ofta trakasserat journalister. Många av soldaterna är, liksom en stor del av polisen, dessutom direkt lierade med drogkartellerna.)

- Förstärk skyddet av vittnen och domare.

- Se till att skapa arbetsförhållanden och ersättningsnivåer för journalister som står i proportion till ett yrke som är oumbärligt för demokratin.

- Slå vakt om journalistikens etiska kod, och sprid information om hur journalister kan skydda sig mot våld.

- Skapa en databas som ständigt hålls aktuell – med hjälp av journalisters fackliga organisationer, medborgarrättsorganisationer och universitet – över brottsoffer, hotelser och annan betydelsefull information. Kartlägg övergrepp och offentliggör på vilka platser journalister löper störst risk i sin yrkesutövning.

- Stärk journalistutbildningen vid universiteten och skapa olika fora för att lyfta fram betydelsen av yttrandefrihet och sprid kunskap om hur hotad den är i Mexiko.[2]

Bara några dagar efter konferensens slut kom ytterligare en blodig nyhetsrapport: ”Två kvinnliga mexikanska journalister har hittats döda i en park i Mexiko City. Marcela Yarce, grundaren av den politiska tidskriften Contralínea, och frilansjournalisten Rocio González. Deras kroppar återfanns nära en begravningsplats i El Mirador-parken, i den fattiga överbefolkade stadsdelen Iztapalapa. Polisen i Mexiko City förklarade att de funnit strypmärken på deras kroppar och att deras händer varit bakbundna.” The Guardian 2 september 2011.

Straffrihet är fortfarande regel i Mexiko.