Dikter av Abdulwahab Latinos
Den tjugonde augusti 2020 drunknade den sudanesiska poeten Abdulwahab Latinos i Medelhavet tillsammans med ett okänt antal flyktingar från den afrikanska kontinenten. Döden och längtan efter att försvinna var återkommande tema i Latinos dikter som om han sörjde livet även när han var överväldigad av kärlek, eller rättare sagt översvämmad av kärlek.
Som Lorca, blev dikten Latinos ställföreträdare. Den blev hans enda röst där han noggrant vårdat sin död. Denna främmande resenär har ingen grav bortom det främmande vattnet.
Jag ser ingen bättre metafor än “det främmande vattnet som grav” som kan gestalta den amerikanska litteraturkritikern Fredric Jamesons tanke om tredje väldens litteratur.
Najlaa Eltom
Vilsenhet
Plötsligt känner jag mig förvirrad
och vet inte vad jag vill
Jag är inte längre säker på någonting överhuvudtaget
vet inte ens vad meningen med livet är
Jag känner mig rädd för allting
och överväldigad av tanken på döden
som jag skjutit framför mig dag efter dag
Allt som inte betyder frihet, kaos och galenskap
skrämmer mig får mig att skälva likt en halshuggen människa vid randen till sitt slut
Kanske måste jag rulla ner solen i en bottenlös avgrund
släcka ljuset för gott
Detta ljus som flimrar stundvis
måste slockna för alltid
Vi måste kanske ge upp och retirera
när vi inte ser en väg framåt
Vad tjänar det till att fortfara
utan att veta vägen
Önskan
Jag önskar att jag föddes en annan tid
då inga tåg
och ingen Gud fanns
Jag önskar att jag föddes en annan tid
då inga profeter existerade
då barn var annat än en sak
som adderades till mammans tillhörigheter
Jag önskar att jag föddes en annan tid
då ingen tänkte på kroppens hemligheter
och ingen avgudade det mjuka köttet
Jag önskar att jag föddes en annan tid
i en grotta
eller i en tät skog
bland insekter som sög blod
Jag önskar att jag var oåtkomlig för
allt som betyder liv, blod smärta och ljus
Jag önskar att jag försvann för gott
i nattens svarta hål
Jag vill bara skrika så högt jag kan
förbanna
och spotta på allt
Jag vill att den här förödelsen sluter sig
om oss
och tömmer oss på allt liv
så vi kan vila utan smärta
