Exilens roll i den moderna kurdiska litteraturens utveckling
Firat Ceweri är gästredaktör för detta temanummer "Jag ser dig i ett glödande kol", en diktrad från den kurdiska poeten Farhad Shakelys dikt "Sänd ett glödande kol en natt för att se i drömmen". Ceweri ger en introduktion till den moderna kurdiska litteraturens utveckling där exilen, i avsaknad av egen stat, kom att spela en avgörande roll för den kurdiska litteraturens överlevnad.
Firat Ceweri föddes i den kurdiska delen av Turkiet. För att kunna skriva fritt lämnade han Turkiet 1980 och bosatte sig i Sverige. Samma år publicerade han sin första bok. Han har varit aktiv inom litteraturen sedan dess och har hunnit med att publicera 40 böcker; 20 egna och 20 översättningar från svenska till kurdiska. 1992 grundade han den litterära tidskriften Nûdem (Ny tid) som han gav ut oavbrutet i tio år. Nûdem har spelat en stor roll i utvecklingen a kurdisk litteratur och har uppmuntrat många nya författare. Firat Ceweri har även gett ut en tidskrift enbart ägnade översättningar av världslitteraturen till kurdiska. Firat Ceweris romaner har översatts till en rad andra språk. Han har varit styrelseledamot i svenska PEN och ordförande för Exilkommittén.
2018 tilldelades Firat Ceweri Svenska Akademiens pris för översättning av svensk litteratur.
Det går inte att tala om kurder utan att den politiska aspekten av deras liv och kultur framträder. Detta beror på att de har drabbats av massakrer, lidanden och tvingats i exil. Att kurdernas språk och litteratur har förbjudits i deras hemländer har spelat en stor roll för hur den moderna kurdiska litteraturen har utvecklats i exil.
Efter grundandet av Republiken Turkiet 1923 och efter att turkarna övergick från det arabiska alfabetet till det latinska 1928 förbjöds det kurdiska språket och all kurdisk litteratur i Turkiet. Detta ledde till att grunden för kurdisk journalistik och modern kurdisk litteratur lades i exil.
I den kurdiska exillitteraturens historia finns det tre perioder, som både har satt sin prägel på den moderna kurdiska litteraturens utveckling och gjort exilen till en rik källa för kurdernas identitet och kulturella medvetenhet. Den första perioden är kurdernas litteratur i Sovjetunionen, den andra är tidskriften Hawar, som kom ut i Damaskus, och den tredje är den kurdiska litteratur som har skapats i Sverige.
SOVJETKURDER
Kurderna i det forna Sovjetunionen kommer ursprungligen från den turkiska delen av Kurdistan. Men efter första världskriget och den bolsjevikiska revolutionen, flyttades deras landsgränser från Turkiet in i Ryssland. Efter oktoberrevolutionen och grundandet av Sovjetunionen fick kurderna sina rättigheter på samma sätt som Sovjetunionen gav andra minoriteter deras kulturella rättigheter. Men i synnerhet efter publiceringen av tidningen Ria Teze 1930 i det sovjetiska Armenien, det vill säga när assimileringspolitiken var stark i Turkiet, började det kurdiska språket och litteraturen att utvecklas i det sovjetiska Armenien. Under dessa år fanns det möjligheter till utbildning på kurdiska i Sovjetunionen. Kurdiska skolor öppnades, läroböcker utarbetades och kurder erkändes som kurder. Kulturella och litterära verk fanns mestadels i republiken Armenien, men senare började kurderna i Georgien och Azerbajdzjan också att skriva och ge ut böcker på kurdiska. Under de här åren började den kurdiska litteraturen att blomstra. De dikter som skrevs i början av 1930-talet var oftast folkloristiska, eller dikter influerade av kurdisk poesi men med klassmotiv, ett motiv som alla sovjetiska författare använde för att lovorda det sovjetiska systemet. Syftet var att hylla socialismen, och därmed fick böckerna också stöd av kommunistpartiet.
Den kurdiska poesin som skrevs på 30-, 40- och 50-talen i Sovjetunionen väckte dessutom en bredare litteratur till liv bland kurderna. Förutom poesi har kurderna i Sovjetunionen lämnat efter sig värdefulla arbeten inom områdena poesi, lingvistik, liksom romaner, noveller och dramatik. Även om lovprisandet av det socialistiska systemet är framhävd i kurdisk litteratur finns också utrymme för skildring av kurdiska seder, levnadsvanor och kulturellt ursprung. Men spridningen av litteraturen försvårades av att kurderna använde det kyrilliska alfabetet. Dessutom fanns det restriktioner både i det sovjetiska och i det turkiska systemet och den nya litteraturen nådde inte ut till kurderna i allmänhet. Därför var kurderna i Kurdistan omedvetna om den kulturella, intellektuella och litterära utveckling som pågick. Efter att det sovjetiska systemet hade kollapsat lämnade kurdiska författare och intellektuella Sovjetunionen och flyttade till andra länder. Efter deras flykt byggdes en litterär bro mellan dem och kurderna i andra delar av världen. Deras verk transkriberades från kyrilliska till latinska bokstäver och på så sätt nådde deras verk kurdiska läsare och intellektuella i olika delar av Kurdistan.
1932-1943 HAWARS TID
Celadet Badir-Khan, som var barnbarn till prinsen av Botan, prins Badir-Khan, och son till den bland kurder kände intellektuelle Emin Ali Badir-Khan, åkte från Istanbul till München år 1920 för att doktorera. 1923 grundades Republiken Turkiet och det blev omöjligt för honom att återvända. Han åkte till Kairo istället, bosatte sig ett tag där och begav sig sedan till Damaskus. Många andra framgångsrika och intellektuella kurder hade också tvingats lämna Turkiet och bege sig till Damaskus. Celadet Badir-Khan, författare och litteraturälskare, ser exilen som en möjlighet för sig själv och sitt författarskap. Han blir berörd av kurderna, som har samlats i Damaskus från många delar av landet. Han fortsätter sitt arbete med en kurdisk grammatik. Med hjälp av kurderna där och genom sin egen kunskap och erfarenhet lade han grunden till den kurdiska grammatiken. De skapade också det kurdiska alfabetet och började översätta poesi, noveller, romaner och dramatik ur världslitteraturen till kurdiska.
Utifrån denna grammatik startade han sedan tidskriften Hawar, som blev grunden till den moderna kurdiska litteraturen. De flesta av dess författare var kurdiska författare i exil från olika delar av Kurdistan.
Fröet till modern kurdisk litteratur såddes med andra ord i exil och fortsatte att växa där. Inom tio till femton år utgav Celadet och Kamran Badir-Khan fem olika tidskrifter. De skapade också det kurdiska alfabetet och började översätta världslitteraturen till kurdiska.
Tillsammans med tidskriften Hawar bildades också förlaget Hawar som gav ut många böcker om olika ämnen på kurdiska. De flesta av dessa böcker skrevs eller översattes av bröderna Celadet och Kamran Badir-Khan. Det kurdiska språket som växte fram kännetecknades av en klassisk stil och var präglat av kurdisk folklore.
Hawar blev också en bro mellan den klassiska och den moderna kurdiska litteraturen.
Efter tio års utgivning hamnade tidskriften i en ekonomisk kris, som drabbade dess ägare Celadet Badir-Khan mycket hårt. Denna kris och Badir-Khans död markerade slutet på en av den kurdiska litteraturens blomstringsperioder.
JUNTANS ANKOMST, KURDERNAS UTSATTHET OCH ÅTTIOTALET UTOMLANDS
Efter Hawars nedläggning uppstod det ett stort vakuum inom kurdisk litteratur och kurderna avlägsnades mer och mer från sitt språk och sin identitet. Från 1920-talet och fram till 1980-talet publicerades blott fyra eller fem böcker på kurdiska i Turkiet. Juntans maktövertagande ledde till att tiotusentals kurder arresterades och lika många flydde landet. De aktiva unga män och kvinnor som flydde spred ut sig i olika europeiska länder och många av dem begav sig till Sverige. Men redan före 1980 hade den kurdiska litteraturens stöttepelare däribland Cegerxwîn, M. Emîn Bozarslan, Mahmut Baksi och Mehmed Uzun bosatt sig i Sverige. 1981 bildades Kurdiska riksförbundet i Stockholm och alla kurdiska föreningar i Sverige samlades under förbundets paraply. I och med sin etablering började förbundet ge ut en tidskrift vid namn Berbang. Den gavs ut på kurdiska och spelade en framträdande roll i utvecklingen av det kurdiska språket och litteraturen. Efter utgivningen av Berbang följde dussintals kurdiska tidskrifter och tidningar i Sverige, och ett tiotal förlag bildades som gav ut böcker på kurdiska. Men såväl tidskrifter som förlag har med tiden minskat i antal och förlorat i inflytande. Flera av dem har flyttat sin verksamhet till Turkiet.
NITTIOTALET OCH PUBLIKATIONER PÅ KURDISKA I ISTANBUL OCH DIYARBAKI
Efter nittiotalet och framförallt efter 2000-talet sker en utveckling inom kurdiskt språk och litteratur Istanbul och Diyarbakir. Kurdiska tidskrifter och tidningar börjar ges ut, nya förlag etableras, nya böcker utkommer. Det är första gången som det kurdiska språket efter republikens grundande förekommer med denna intensitet i publikationer och media.
Idag finns tiotals kurdiska förlag som har gett ut tusentals kurdiska böcker i Turkiet. Trots att kurdiskan inte undervisas i skolorna och trots svårigheter med att nå ut på grund av förtrycket av den kurdiska pressen, fortsätter kurdernas outtröttliga arbete.
Firat Ceweri
